Soweto - South Africa

Steve tog oss med till förorten Soweto (South Western Townships) utanför Johannesburg, där det bor ca. 858 000 människor i såväl 'gettot' som i medelklassområden och på vissa ställen även i riktiga lyxvillor.  I kåkstaden Kliptown finns ca 3000 shacks där det i genomsnitt bor ca 6 personer i varje. Jämför man det med de ca. 5000 invånarna i samhället där jag bor känns det totalt ofattbart hur stort detta område är trots att det alltså bara är en stadsdel utanför Johannesburg!






Under Apartehidtiden var detta det område dit den svarta befolkningen var hänvisad och staden fick även smeknamnet 'Sovstaden' eftersom alla de svarta som arbetade inne i Johannesburg var tvungna att återvända hit för natten. Soweto är en viktig del för att förstå Sydafrikas historia och kampen för frihet och demokrati. Nelson Mandela skall ha sagt: "If you have not been to Soweto you have not been to South Africa".






Minns ni att skrev om Sydafrikanernas förmåga att vara stolta över det har... Ser ni vad jag ser på bilden ovan? =)


För den som inte upplevt det här livet är det omöjligt att sätta sig in i vardagens alla svårigheter och för oss känns det minst sagt främmande att dessa bajamajor, som är en av de senaste förbättringarna, bidragit till att modernisera området. Att dom är ett välkommet inslag är dock inte svårt att föreställa sig när man tänker på hur det måste varit innan och om man aldrig annars tar sig tid att ägna vårt enkla liv här hemma en tanke mitt i våra stressiga liv, så ger detta verkligen anledning att reflektera över och uppskatta alla bekvämligheter vi har men som man allt för ofta tar för givna...






Många av mina bilder är tagna i farten genom minibussens fönster och det var med blandade känslor man lyfte kameran för att fota.
Å ena sidan är det en för mig så främmande värld att bilderna är ett måste för min bearbetning av allt jag fått se och uppleva men å andra sidan är det deras liv! För er som känner mig är det väl knappast en svårlöst gåta om jag ställer frågan hur ni tror att jag skulle reagera om jag satt hemma i trädgården och det plötsligt stannade en folksamling utanför och började fotografera mig...



Besöket i Kliptown blev mycket kort, vi stannade till och klev ur bussen men nästan direkt kom regnet och vi åkte vidare. Dessa barn var dock väldigt nyfikna på oss och ställde gärna upp på bild, om än på behörigt avstånd :) Här står dom utanför 'The Hearbaldoctor' Dr. Issac's lokaler dit man är hänsvisad att söka hjälp när man inte kan utnyttja den vanliga sjukvården.


Jag vet inte om det ligger något i mina funderingar eller om det bara är ett sätt att skydda mig själv från vetskap som gör allt för ont, men det kändes som att barnen hade ett bättre liv här i kåkstaden än de vuxna.. dom sprang omkring och skrattade mot oss, busade med varandra och uppträdde som barn gör mest när det kommer en samling främlingar. I motsats till vad man kunde se i ögonen hos de vuxna där det fanns något helt annat.
Vad dom kände inför oss kan jag inte svara på men känslan är ändå att dom lever ett väldigt tungt liv och att dom är så uppenbart medvetna om klasskillnaderna på ett sätt som små barn inte är... Vad tror ni?




Innan vi flydde in i bussen för att slippa regnet kom en kille, som sett att vi fotade, fram och förklarade att han ville vara med på bild tillsammans med oss och vi ställde självklart upp vilket gav upphov till många gliringar från killens kompisar som stod vid sidan om och retades med honom för att han såg så glad ut där han stod där med tre tjejer =)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0