eliselina

Vi anlände till Johannesburg på förmiddagen söndagen 21 november och började med att äta lunch på hotellet tillsammans med Mopholsi och SAMWU's (South African Municipal Workers Union' som är Kommunals systerorganisation i Sydafrika) internationella sekreterare Steve Faulkner som uppdaterade oss i hur situationen ser ut för de Sydafrikanska fackförbunden och hur vårat program var upplagt.

På eftermiddagen åkte vi för att besöka Apartheid museet och vi fick själva gå runt där och se oss omkring. Apartheid är benämningen på den politik man drivit fram tills i början av -90 talet i Sydafrika för att skilja den svarta- och den vita befolkningen åt och för att dom vita, trots sin minoritet skulle kunna behålla makten i landet och utnyttja  den svarta befolkningen som arbetskraft.



För att kartlägga dom bakomliggande orsakerna till Apartheid måste man gå så långt tillbaka i tiden som till kolonialismen men för att börja något senare var det en unionsförfattning som trädde i kraft 1910 vilken fråntog de svarta alla deras politiska rättigheter sånär som på rösträtt i Kapprovinsen där dom endast fick rösta på vita kandidater.

Missnöjet över detta ledde till att man 1912 bildade ANC (afrikanska natonalkongressen) som kämpade för de svartas rättigheter men trots det vann nationalpartiet valet 1948 med sitt rasistiska partiprogram. Uppdelningen mellan svarta och vita har dock inte bara omfattat fördelningen av makt utan bakbundna av förbudet att rösta och därmed styra sitt eget land bevittnade den svarta befolkningen hur regeringen konstruerade en helt och hållet segregerad infrastruktur där man gick så långt som till att man till och med införde speciella skolor, sjukhus och idrottsanläggninga för respektive folkgrupp. Det var heller inte tillåtet för den svarta befolkningen att vistas på de vitas områden och man kunde inte ens sitta bredvid varandra på t.ex. parkbänkar. I offentliga byggnader fanns separata ingångar och detta har man använt sig av vid ingången till museet där man, utifrån vilken entrébiljett man slumpvis hade fått, skulle välja ingång.



Här ser ni min biljett och även om jag utifrån det lilla jag såg genom gallret till den andra entrén misstänker att det såg likadant ut innanför grindarna så är jag väldigt nöjd över att jag fick gå igenom den högra porten! Anna, som fick en biljett 'för vita' bytte sin med Mopholsi som fått en likadan som jag eftersom han istället ville gå in genom den 'vita' dörren och jag fick även ta ett foto på honom innan han gick igenom grinden =)





Idag håller (tack och lov!!!) dessa regler på att luckas upp men man har långt ifrån kommit hela vägen och inte helt ovanligt slår gungbrädan i vissa fall över och konsekvensen utav vissa av de åtgärder som varit tänka att 'betala igen' till den svarta befolkningen har istället lett till att man fått en ny svart överklass samtidigt som andra fortfarande inte har någonting alls och lever otroligt fattigt.



Inne på museet fanns bland annat en tavla föreställande Nelson Mandela från olika tidpunkter tillsammans med några av hans citat skrivna i olika färger där tanken var att man skulle välja ut sitt favoritcitat och sedan ta en av de pinnar med samma färg som fanns utplacerade runt om och sätta upp på väggen intill. 





Slutligen kan jag nog konstatera att jag hade önskat att vi fått en guidad tur eftersom jag alltid tycker att det är lättare att ta till mig saker om jag får höra dom viktiga delarna berättas för mig samtidigt som jag läser informationen och helt klart är att två timmar inte på långa vägar räcker för att ta till sig ens en bråkdel av allt som finns att se på museet!