Första föredragen
Redan första dagen här i Genève fick vi besök av några personer som alla ville komma och berätta lite om vad dem jobbar med under ILO-konferensen.
Först ut var Lene Olsen som har lagt ner väldigt mycket jobb i det dolda för att vår utbildning skall bli så bra som möjligt... Av henne fick vi en hel del praktisk information om vart man kunde hitta olika saker och vart en del av lokalerna som är aktuella för oss att gå till ligger någonstans.
Hon berättade även lite kortfattad fakta om varför frågorna man diskutera är så väldigt viktiga och t.ex. så nämnde hon att ca 200 000 personer dör i tjänst varje år! Och ca 250 miljoner barn mellan 5 och 14 arbetar! Mer än så behöver man inte veta för att förstå att ILO's arbete verkligen är viktigt.
Därefter fick vi träffa Mr. Dan Cunniah som är chef på huvudkontoret här i Genève och jag måste erkänna att jag inte har ordning på mina noter från hans föredrag men å andra sidan var det ingenting som berörde mitt arbete för tillfället så skadan är kanske inte så jättestor.
Vad jag kan säga om hans besök är dock att detta är ett typiskt exempel på hur hög status Genèveskolan har här, det är verkligen inte alla som får möjlighet till sådana här möten!
Efter honom fick vi äran att träffa Kari Tapiola från Finland, han jobbar med organisationen runt omkring konferensen och bl.a. berättade han att det är mellan 7- och 8000 personer som besöker ILO och FN under de här veckorna (gissa om det är kamp i matköerna!)
Han berättade lite om de olika områdena man arbetar kring i år där t.ex. ämnen som HIV/Aids, Jämställdhet och Finanskrisen finns med.
Vad det gäller finanskrisen tyckte jag att han sa en mycket klok sak... ILO är (som jag tidigare skrivit) trepartiskt med representanter från regeringar, arbetstagare och arbetsgivare.
Om man inte i diskussioner mellan dessa grupper kan komma fram till metoder för att förhindra en upprepning i framtiden betyder det i så fall att man lägger det ansvaret på någon annan.
Någon annan skulle i det här fallet vara världsbankerna och vi kan nog alla tänka oss vart fokus hamnar i det läget... inte blir det på dom anställda i alla fall!!!
Sist ut för dagen var Raquel Gonzales som sitter med i worker's group som deras sekreterare och hon berättade för oss om vilka hinder som kan dyka upp i samtalen mellan parterna.
En viktig sak är att arbetsgivarna i stort sett bara representeras av företrädare från mindre företag och som inte alltid vågar gå fullt ut i vissa diskussioner.
Kanske är det både för och nackdelar att representationen ser ut så... det är självklart en nackdel om diskussioner blir hämmade men å andra sidan tror jag att vissa delar i arbetet underlättas av att man inte förhandlar direkt med de allra största multinationella företagen.
