Årsmöte och konstituering

Ja, just det... årsmötet är avklarart och sektionens nya ordförande heter nu Veronica och inte nog med att jag är väldigt glad för hennes skull, detta var nämligen på tiden då det inte var första gången hon stod som valbar, är jag också är väldigt glad för min skull!

Arbetet på sektionen känns viktigt för mig och det gör mig arg att se på när det är så många som inte tagit det allvar, men det gör hon! För min egen del har jag oroat mig för att inte få fortsätta med dom uppdrag som jag påbörjat, men i och med årsmötet är det även klart att jag kommer få fortsätta arbetet som med både studierna och med våra arbetsplatsombud!

Nu närmast stundar den första utbildningen som vi ska hålla i och jag längtar verkligen tills jag får se resultatet av allt bök och stök vi lagt ner för att få till den... det har ju trots allt tagit nästan två år, men bättre sent än aldrig heter den väl? =)

Mindre kaffe åt gamlingarna!

På aftonbladet.se kan man idag läsa om hur ett äldreboende beslutat att dra ner på vissa saker när det gäller maten för dom gamla.
Det gäller t.ex att dom inte ska få mer än två smörgåsar till frukost och att mängden kaffe fördelat över dagen skall begränsas till två koppar.

När jag var liten och hade sovmorgon hände det ibland att jag var hemma hos mina farföräldrar någon timme på morgonen innan skolan och när mamma lämnat av mig där och for vidare till jobbet dukades det fram... ja just det, kaffe och vetebullar! Det var vad dom åt på morgonen när dom vaknade och senare på förmiddagen år dom den riktiga grötfrukosten.
Dom skulle alltså ha förbrukat sin kafferanson redan innan klockan 8, men man måste väl ändå säga att när man är mellan 75 och 100, pigg i både kroppen och knoppen kan man bestämma över sig själv?

Tillsammans med artikeln finns möjligheten för läsarna att svara på frågan om man tycker att det är ok att spara in på dom gamlas kaffestunder. 3% av dom som svarat tycker att det är rätt och riktigt. 3%.
Det är i och för sig 3% för mycket i min mening men jag kan ändå inte låta bli att fundera över hur dessa 3% lyckats bli valda/utsedda till positioner som ger dem möjlighet att fatta sånna här beslut.

Är det chefer kan man ju undra hur man tänkte vid anställningsintervjun och är det politiker kan man ju tycka att det är märkligt att dom övriga 97% röstar fram personer som inte tycker som de själv gör.
Många av de äldre i vårt samhälle har redan upplevt en tid av ransonering, en tid i historien där dom inte kunde välja vad som skulle dukas fram på bordet utan fick vara tacksamma för det som fanns att tillgå.

Jag jobbar själv i äldreomsorgen och det finns tusen bäckar små där man kan spara pengar men dom gamlas mat kommer aldrig bli en av dem!

Hur många koppar kaffe dricker du på en dag?

Nytt parti i riksdagen?

Som några av er vet befinner jag mig just nu på Runö folkhögskola för att gå en tvåveckors utbilning.
Den kommer jag dock inte hinna/orka berätta något om just nu, men som en del i ett arbete jag ska göra tillsammans med min 'basgruppen' ska vi imorgon presentera några väl valda nyheter och i jakten på dessa hittades en artikel om 'Frihetspartiet' som nu har för avsikt att ta sig in i riksdagen när vi går till val i september.

Partiet består av MC-gäng och dom har nu fått ihop tillräckligt många namnunderskrifter för att få bilda ett parti. Partiet har inte för avsikt att ansluta till något av de befintliga blocken utan sätter den lilla människan i fokus och några av deras viktigaste frågor är:

- Att polisstyrkan minskas till 14 000st.
- Att pedofiler och våldtäktsmän skall kastreras.
- Att legalisera innehav av narkotika för eget bruk.
- Att kvinnor skall tillåtas att inneha och använda elpistol i självförsvar och att ev. dödsfall inte skall bestraffas.

Utöver detta vill man även förbjuda störande, förföljande, hotande och trakasserande verksamhet från poliser.

Det är ju så gulligt att man kan döööö! Eller?

Möjligheternas tid

Ni börjar väl känna igenom honom vid det här laget... Bästa Johan! och ni känner väl till talesättet sådan far sådan son? Med tanke på att lilla 'Tjabo' redan redan nu är med och påverkar avtalsrörelsen kan jag bara föreställa mig vilk stordåd som komma skall =)


Är prostitution en (M)änsklig rättighet?

Idag är det den andra advent och jag började dagen med tända ljus, frukost och lite läsning vid köksbordet.
När man kommer upp på morgonen är det gott att värma sig lite med en kopp te, men efter bara ett par sidors läsning i min tidning börjar hela jag att koka av andra anledningar...

Jag vet ärligt talat inte vart jag ska börja... ilskan gör att det svartnar för ögonen på mig!
Det är så korkat, så urbota dumt och nedvärderande att jag blir ledsen på riktigt... det är ingen skillnad på att arbeta som snickare och att sälja sex?
Här handlar det om trafficking... alltså människohandel! det är väl för fan ingen jävla rättighet att ta makten över en annan människas liv?

Jag tänker inte gå in i diskussionen om 'den lyckliga horan'. För det handlar inte om det. Det handlar om barn och ungdomar, om kvinnor och män som lever i en så otrygg värld att man lyckas lura dem till främmande länder för att dom ska få 'uppleva lyckan' men där dom istället säljs likt en vara vilken som helst.

Man kan ju undra om dom här värderingarna ligger till grund för det faktum att man bjuder in minderåriga till möten för att sen supa ner dem... och vem vet... kanske nån av dessa 16åringar under kvällen antingen hinner putsa ett och annat fönster eller varför inte rent av gå ner på någon av arrangörerna för en billig penning?

Det är mycket nu...

...och då menar jag inte att jag har för mycket att göra, för det är säkert alldeles lagom egentligen, om jag bara bestämmer mig för att ta tag i saker...

Nej, det är mycket som skrämmer mig nu för tiden!
Idag har jag lyssnat på ett föredrag och innan vi slutade för dagen fick vi ett verkligt fall beskrivet för oss.

Fallet gällde en person i livet slutskede som varit beviljad hjälp från sin kommun, men eftersom det nu finns en rad privata aktörer på marknaden fattade brukaren beslutet att gå över till en sådan.
Innan övergången blev brukaren lovad att personalen skulle få följa med över till det nya företaget och personalen i sin tur blev lovade en mycket bra lön.

När väl allt var klart hamnade personalen på företagets vikarielista och brukaren fick istället hjälp av företagets egna anställda. Redan här skulle jag kunna stoppa eftersom jag tycker att det är så fel, men tyvärr slutar inte 'historien' där...
Brukaren hade inte lång tid kvar i livet och när hxn sedan somnar in är det med en person ur den nya personalstyrkan vid sin sida.

En person som tidigare varit anställd i den berörda kommunen, men som blivit avskedad på grund av att denne under anställnignen misskött sig.
Hos samma brukare som hxn sen höll i handen när denne tog sitt sista andetag.

Vill ni se en hjälte? Titta på min!

Jag ligger nog lite efter med mina inlägg här och har mest troligt en hel del att 'skriva igen', men för tillfället tänker jag bara lägga upp ett litet filmklipp från tidigare i veckan då min fina, fina Johan och hans partner in crime fick ta emot priset för 'årets fackliga pionjärer'.

Jag har skrivit om Johan förut och det finns ingen anledning att tjata igenom allt det igen men ni förstår säkert ändå att jag är, inte bara lite mallig utan helt enkelt sprickfärdig av stolthet över honom!


Hur många timmar har ditt dygn?

Med anledning av en artikel i Aftonbladet ang. hurvida vår nuvarande försvarsminister Carl Bildt bör tacka ja eller nej till platsen han blivit inkryssad på i kyrkofullmäktige.

Jag tänker lite så att han troligen har ganska fullt upp med sitt huvudsakliga uppdrag...
Han har som sagt inte lämnat besked om hur han ska göra, men jag kan inte låta bli att fundera på varför man ens ställer upp om man inte per automatik har för avsikt att fullfölja?

Märkligt nog är detta beteende inte alls ovanligt och det ser likadant ut i vilken organisation och på vilken "nivå" man än tittar på!
Det har blivit status att ha mycket att göra och den som har flest viktiga samtal i konferens-pausen vinner.
Det är inte coolt att sitta på fler poster än vad veckan har dagar och jag förstår inte dem som låter sig imponeras när någon rabblar upp en lista, längre än mina önskningar till jul, över vilka viktiga förtroenden man har.

Som regel tror jag att man ska tänka att det räcker gott och väl att jobba heltid, om det sen innebär 40 timmar/vecka inne på kontoret eller om det innebär resor, kvällsarbete och en o annan sömnlös natt är en sak för sig.
Men att ta på sig ansvar som betyder att man inte hinner med mer matlagning än snabbmakaroner i kaffebryggaren och att man träffar sin familj så sällan att man hälsar i hand de få gånger man ses är inte avundsvärt.

Det är vansinne att en person ska arbeta som tre, bara för att man vill åt titlar!
Mitt dygn har 24 timmar och av dem ska många, många räcka till att umgås med dem människor som står mig absolut närmast, de männoskorna som, när allt ställs på sin spets, verkligen betyder något och som finns där. Därutöver vill jag ha ett meningsfullt arbete där jag med gott samvete kan säga att jag gör det jag ska och att jag är nöjd över hur det blivit utfört.

Kan vi inte bara stanna där?

Kyrkoval

Idag är det dags för kyrkovalet!
För tillfället är min vallokal stängd, men så snart dom öppnar igen ska jag bege mig dit.

När kyrkovalet kommer på tal är det många som tycker att det är svårt att veta vad dom ska rösta på och jag kan inte skryta med att jag är speciellt insatt i några sakfrågor vad det gäller kyrkan.
Vad jag vet är dock vad jag har för värderingar och jag vet vilka partier som stämmer in på dem och vilka som absolut inte gör det och det får alltså bli min utgångspunkt. Jag tycker inte att man behöver göra det svårare än så.

Rösta utfrån ditt hjärta helt enkelt och har man ingen koll på vilket parti man sympatiserar mest med kanske man borde ta sig en riktig funderare över den saken.
Det här valet är ju inte på något sätt det enda och alla som röstat tidigare borde ju rimligtvis satt sig in i partierna då och för som som inte har röstat förut kanske det är läge att börja inse hur sammhället fungerar.

Är du dålig insatt? Fråga dig själv vems ansvar det är att upplysa dig... Tycker man att det ligger på politikerna att servera alla deras åsikter på ett silverfat kan jag nog tycka att man är lite väl naiv. Även det mest horribla åsikter kan nämligen lindas in i bomull!

Hur vet man när det gått för långt?

En vän till mig fick ett tjejspel i present när jag var där på kalas i helgen och alla gäster blev mycket nyfikna på spelets upplägg.
Det visade sig innehålla en mängd olika frågor, min vän läser upp några och plötslig kommer följande...

Vad skulle du göra om du var man för en dag?

- Löneförhandla!
Säger jag utan minsta betänketid och till svar får jag

-Du är ju fackligt sjuk!!!


Tänk över det du skriver på Facebook en extra gång

Ni här väl läst om tjejen som fick sparken via Facebook? Jag kan tycka att det är lite 'skyll dig själv' över det hela, om man skriver nedlåtande saker om både sin arbetsplats och sin chef... men!
Just nu pågår flera förhandlingar mellan arbetstagare/fack och arbetsgivare i Sverige pga av saker som skrivits på just Facebook.

En av personerna som hotats med uppsägning var medlem i en grupp som gick under namet på en person bosatt i orten där hxn bor. Gruppens syfte var att medlemmarna skrev information om sina möten med personen och/eller när man sett denne etc.

Personen i fråga var inte delaktig i detta och jag kan tycka att det fruktansvärt oetiskt och omoraliskt att göra så mot någon.
Men det som lett till arbetsgivarens önskan att ge en person sparken är ett inlägg i denna grupp.
Skrivet på den privata datorn, under fritid.

Det visade sig tydligen att personen som gruppen handlar om i någon form är kund/brukare hos kommunen där den anställde jobbar och arbetgivaren anser, trots att det inte är inom den anställdes förvalting, att det är skäl för uppsägning.

Kanske går uppsägningen att förhandla bort, det kommer man inte kunna göra med varningen. 

Think twice!


'Vi vill hämnas på Samhället'

Då och då går jag in och läser nyheter på Aftonbladet.se. Idag kan man läsa om olika gäng i förorter som genom att kasta sten på polis/brandkår och att sätta eld på bilar vill hämnas på samhället.
Alltså, det finns säker lika många smarta, goa och roliga ungdomar i dom där gängen som det finns 'medlemmar' men det som beskriv i den här artikeln är bara crap.

Vad jag förstår är många från 18 år och uppåt.
När man är 18 år och Svensk medborgare har man rösträtt.
Det Svenska samhället styrs av demokrati och politiskt ordning, jag vill inte förekomma det som står i texten men jag tvivlar starkt på att dessa ungdomar gjorde avbrott i sina hämdsysslor för att besöka en valurna vid senaste valet.

Kom igen! Unga människor med sånt engagemang och vilja att förändra kan göra underverk i det Svenska samhället. Men tyvärr, inte genom att kasta sten på våra hjältar eller bränna bilar för vettskrämda medmänniskor.

Nedan följer en kopia av artikeln som länken hänvisar till

De fattiga ungdomarna i förorten har förklarat krig mot samhället

GÖTEBORG /UPPSALA. Nattens barn har vaknat.På Bredfjällsgatan, Hammarkullen, trängs betongfasadernas mörker bort av lågorna. Tät rök från tre personbilar. Den här natten ska förorterna brinna, den här natten ska samhället lyssna.

Oroliga grannar i tända fönster. Brandmän i gula overaller. Några hundra meter från branden, den här sena lördagskvällen, träffar vi Egget. 19-årig ledarfigur i området. Han ser upp mot himlen.

– Titta, en förortsfågel.

En polishelikopter cirkulerar över oss där vi står på Hassan-bron. Den kallas så. En av broarna över väg 190 som ringlar genom Hjällbo här i Göteborgs norra förorter. En mötesplats för traktens ungdomar. Det var från den här bron som någon kastade en sten rakt in i en brandbil häromdagen. Två brandmän skadades.

En polisbil passerar snabbt under oss, vi ser hur den svänger upp mot vårt håll medan Egget berättar att oroligheterna kan bli värre framöver. Mixgården, en av få återstående ungdomsgårdar i området, har lyckats hålla många ungdomar borta från stökigheterna. Men inte länge till.

Egget säger att han inte själv kastar sten, men han är en talesman för grupperingen bakom den senaste tidens bränder och stenkast-ningar mot poliser i området.

”De tar första bästa”

Polisbilen närmars sig. Snabbt. Är den på väg mot oss? En av Eggets vänner, en 17-åring, står några meter bort när polimän kastar sig ur bilen och griper honom intill bron. Han förs in i polisbilen.

17-åringen ansikte skymtar i baksätets mörker. Hantittar på oss.

Egget rycker på axlarna.

– Det är så här det går till.

Tio minuter senare, efter ett förhör i bilen, kommer 17-åringen ut.

– De släppte mig, jag har ju inte gjort nåt. De tar första bästa. Det är för att jag är svart. Jag känner mig förnedrad. Polisen visar ingen hänsyn, säger han innan han försvinner vidare i natten.

Fuck The Police.
Tre ord som vi stött på många gånger när vi följt ungdomar i Göteborgs förorter.

Men det här är Uppsala. Det är torsdag kväll i Uppsalaförorten Gottsunda. Här, utanför den lokala pizzerian Verona, träffar vi Darko, 21. Han visar stolt upp sin decimeterstora tatuering – tre kraftiga bokstäver inpräntade på hans kropp: FTP.

– Så mycket hatar jag polisen, säger han.

Han säger att han begått en del brott. Men att han bestämt sig för att sluta, börja ett nytt liv.

Ögonen lyser av ilska

– Då häktades jag för vapenbrott och häleri. Jag satt häktad i över tre månader trots att jag var oskyldig. Jag frikändes senare men då hade jag redan förlorat mitt jobb, ingen vill ju anställa någon som plötsligt försvinner i tre månader.

– Då skaffade jag den här tatueringen, säger Darko.

På armen har han ett ärr. Efter en polishund, säger han.

Medan vi pratar kommer de fram en efter en.
Unga män med ögon som lyser av samma ilska som i Göteborg när de pratar om polisen. Eller ”svinen”, ”horungarna”, ”fittorna” och ”grisarna” som de anställda vid Polismyndigheten i Uppsala län kallas här.

– Nu är det dags för hämnd. Nu är det krig, säger Yosef, 17.

Allt exploderade i fredags.
Det var då händelsen inträffade som fick flera av ungdomarna att börja gå ut på gatan och kasta stenar och bränna bilar. Som fick dem att börja attackera Uppsalapolisen i Gottsunda.

Darko och fyra av hans vänner säger att de bara hade varit på kiosken och köpt godis. När de kom ut omringades de av poliser.

– De sa att vi hade pekat finger åt dem och dragit ner byxorna. Men det var inte sant, säger Darko.

De berättar att poliserna slog dem med batong, att poliserna låtit hundar bita dem.

– Om jag hade fått chansen hade jag dödat hundföraren, säger Mustafa, 22.

Lämnades blodig

Ahmed, 18, säger att han såg en hund bita en av hans vänner och sparkade hunden i ansiktet.

Ahmed greps och fördes till polisstationen. Vännen, Shwan, lämnades blodig kvar.

– Det rann blod på låret, byxorna var genomblöta av blod och mina kläder var sönderrivna. Men de lämnade mig bara. Jag fick ta mig till akuten själv, säger han.

Många blev vittnen till händelsen. Ilskan växte.

De närmaste dagarna blev polisen i området attackerade med stenar, bilar brändes, rutor krossades.

– Vi har fått nog, säger Ahmed.

– Man vill göra uppror. Hämnas.

”Jag vet att det är fel”

Medan vi pratar passerar polisbilar. De kör sakta förbi, stirrar mot killarna genom rutorna.

Yosef, 17, kommer fram till oss. Blicken är mörk, rösten hård. Han säger att han är en av dem som kastar stenarna, som bränner bilarna.

– Jag vet att det jag gör är fel. Men jag gör det av en anledning. Jag kastar stenar och bränner bilar för att jag vill hämnas.

55 mil därifrån, tillbaka i Göteborg, sitter Egget i källarrum på en ungdomsgård och berättar om samma polishat. Samma förakt mot samhället. Samma hat och hopplöshet.

Varför?

Ungdomarna i Gottsunda och Göteborgs förorter tillhör de största förlorarna i den ökande fattigdomens Sverige. Den rådande krisen har slagit hårdast mot de unga. Fyra av tio som får socialbidrag är mellan 18 och 29 år.

I Göteborg är de drivande bakom stenkastningen i den åldern. Efter sig har de en svans av yngre ungdomar, barn, som är med för spänningen. De äldre är motiverade, arga, efter att ofta ha kastats ut från industrijobb i finanskrisen. Tillbaka till fattigdom. Misslyckande. Hopplöshet. Fritidsgårdarna där de brukade hänga har stängts ner. Andra kastar sten – för att få jobb. Alla ungdomar vi möter pratar om mediauppgifterna att ett bostadsbolag ska börja anställa de stökigaste ungdomarna.

Hoppet är borta

– De hade mål i livet. Nu är allt borta. De har förlorat hoppet. De har gjort allt de kan men får inget jobb, säger Eggets vän Ari Amin, 19, tidigare aktiv i ungdomsföreningen K.A.M.P, som sitter intill.
En timme senare står flera bilar i brand bara några hundra meter härifrån.
Någon kastar en sten mot en polisbil, en annan mot en spårvagn. Flera bilbränder i Angered. Rutor krossas. En dörr sprängs sönder.

Klockan har passerat midnatt och nu är det nattens barn som tagit över staden.

Claes Petersson
Jill Sjölund


Rösta 20 September!

Kära vänner... nu är det äntligen dags igen! Ytterligare några gram frihet har levererats, till många av oss, med posten (och denna gången i en mycket snygg färg!).
Jag har sagt det förut och jag säger det igen... att rösta är inte bara en rättighet, det är en skyldighet och att underlåta sig att ta tillvara på den möjligheten anser jag vara i det närmaste ett hån mot alla dom som kämpat för våran skull och alla dom som än i dag riskerar sina liv för sin rätt att ha en åsikt.

Jag vet att det är många som anser att kyrkovalet inte är viktigt, men vi lever i en demokrati och varför skulle inte kyrkan inefattas av den? Varför väljer så många av dem som frivilligt valt att 'stanna kvar i kyrkan' att avstå från sina rättigheter och smita ifrån sina skyldigheter?

Har du, liksom jag, ett röskort liggandes hemma i tryggheten betyder det att du ännu inte tagit avstånd, så tills dess... hjälp till att hindra nötter och annat pack från att sätta sig i maktposition!

Om varför man gör det här

Innerst inne vet man att man gör det som är rätt, det som känns i hjärtat att man måste göra och att det är värt den tid och energi som krävs men aldrig någonsin kan man själv intala sig nyttan av arbetet man gör så som en utomstående kan... I mail-skörden denna morgon fanns detta;

"...vilken kändis du blivit =) är ju me överallt i tidningar!
Ni verkar ha roligt och en massa projekt för er.
Jag beundrar ditt engagemang iaf, lästa artikel i Na och ja, jag fattar inte att du har sån glöd och samtidigt jobba vanligt också!
Men det är kul och det är ju såna som du som behövs!!"

...och det värmer, det värmer långt mer än alla lovikavantar som finns att uppbringa kring Torne Älv och det får aktieägarna på kleenex att jubla när blödiga jag gör över med pallvis av näsdukar...

020-56 00 56

Det här mina vänner, är både fint och bra!


Sommarläsningen

Ni ligger väl inte och steker latsidan i sommar?


Jag bara måste...

...bli lite personlig! Hittade just det här inlägget på syrrans blogg och kan inte sluta skratta

"hahahaha! Kom och tänka på historien om Kommunal frisbeen :D Detta är en munter historia :D Syrran var och besökte mitt jobb, i egenskap av facklig representan. Hon pratade med några vikarier men lämnade även lite informatin och frisbees. Glad över denna gåva står jag ute vid barbordet och skriker till Daniel som är i sovrummet "Daniel!! Är du med!?" och kastar. Det är nu det sker :) ist för mina vanliga knapphändiga kast blir detta ett fulländat svävande kast som med god fart styr mot sovrumsdörren... Daniel som hört mig ropa sticker nyfiket ut huvudet och.. ja.. Inte så mycket mer skulle jag vilja säga.. Han hinner precis tänka "har vi en frisbee?" innan mitt galanta kast träffar honom rakt i nyllet! :D haha! När han återhämtat sig tittar han på frisbeen. Fackets hjälptelefon. Så hör jag honom muttra "Jävla Elin...." hahahaha!"

Det är inte så lätt att vara min systers pojkvän, men han vänjer sig nog... både med henne och mig =)

Pausmusik


Om uppdateringen

Det har kannts lite meningslost att lagga tid och energi pa att skriva inlagg till den har bloggen under dom har veckorna da jag anda inte far nagon respons... Jag har darfor bestamt mig for att inte skriva natt mer fore jag kommer hem igen.

Sa for den som ar intresserad blir det nan gang efter midsommar!
ta hand om er =)

EU-valet

Idag skulle vi fatt traffa nagon fran EU parlamentet med tyvarr er det insallt :(  Valdigt synd med tanke pa att mitt arbete handlar om samrbetet mellan EU/ILO!

Hur gar det med valet dar hemme? Ar det manga som har fortidsrostat och hur ser prognoserna ut????

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0