Integral psykoanalys
När jag gick igenom posten på sektionen för några veckor sedan hittade jag ett brev med inbjudningar till en föreläsnigne om 'Integral Psykoanalys' med temat 'Det du irriterar dig på hos andra, säger någonting om dig själv'.
Eftersom vi haft endel motgångar i våran styrelse på flera olika plan kändes det lite som att den här föreläsningen var precis vad vi behövde så jag och en av mina medarbetare bestämde oss för att anmäla oss och i slutet på September var det dags att åka.
Jag tycker att jag som person alltid har varit väldigt medveten om att jag inte alltid har rätt, även om man ju gärna skulle önska att det var så, men trots det kände jag mig ändå faktiskt riktigt nervös inför den här föreläsnignen och lite orolig för att jag skulle få insikter om saker hos mig själv som kanske skulle kunna bli jobbiga att ta itu med.
I efterhand kan jag konstatera att jag inte behöver gå och gräva ner mig, men jag har helt klart fått en del bra bra saker att fundera över!
Till största delen pratade föreläsaren om vikten av att våga se sig själv som en del av problemet och fundera över vilken roll man själv har i situationen och varför man reagerar starkt på vissa saker men är helt oberörd av andra.
Som ett exempel tog hon upp en man, anställd på en förskola som länge irriterat sig på en kollega som i hans ögon slösade onödig tid på att sortera olikformade/färgade klossar som användes i den pedagogiska undervinsingen med barnen.
Han ansåg inte alls att det skulle ha något med honom själv att göra med då föreläsaren frågade om han själv ibland gjorde saker som han innerst inne inte satte högst på prioriteringslistan kom det fram att det ganska ofta var så att han gjorde icke relevanta saker och irritationen han kände inför kollegan var ju inget annat än hans dåliga samvete som han försökte förtränga genom att lägga över skulden på någon annan.
I det här fallet kan jag tycka att kopplingen egentligen är ganska tydlig men det behöver inte alltid vara så utan det kan tvärt om vara så att orsaken inte alls påminner om det man irriterar sig på hos den andra.
Ett annat exempel är undervisning där man ofta skyller motgångar på läraren eller undervisningsmetoden när man egentligen kanske borde fundera över vilken del i problemet man har själv, det kan många gånger var en så enkel sak som att man har fel inställning, att man inte vågar erkänna det man inte förstår, att man inte lägger ner tillräckligt mycket jobb på att försöka eller att man helt enkelt har för dåliga förkunskaper.
Efter föreläsningen passade jag på att köpa med mig tre böcker och en film som jag tänkt att jag ska kolla igenom vid tillfälle, men just nu har dom tyvärr bara hamnat i högen "saker som ska göras sen" men jag hoppas att jag snart hittar något bra tillfälle att börja läsa i dem och kanske dyker det upp lite mer hobby-psykoligi här efter det ;)
