Temadag, Ungt ledarskap dag 2
Efter utbildningsdagen om ledarskap i våras kände alla vi deltagare att vi ville lära oss mer om alla dom områden som vi berörde och därför bestämdes redan då att det skulle bli en uppföljning och så blev det alltså!
Tyvärr var det väldigt många som lämnade återbud den här gången, men å andra sidan hinner man med att diskutera på ett helt annat sätt i en liten grupp.
Det enda jobbiga med den dåliga uppslutningen var väl möjligen att jag blev satt i Grums-gummornas våld och för en stund kände jag mig (med all rätt?) omringad av dom ;)
Nåja, tillbaka till kursen... innehållet den här gången var, precis som sist, mycket intressant och framförallt tänkvärt!
Förra gågnen pratade vi mycket om hur man jobbar i och med grupper men denna gång fokuserade vi mer på den personliga delen av ledarskap.
Den uppgift som jag uppskattade mest var en där vi fick skriva ner och reflektera över gårdagen, något som jag tyckte var en väldigt bra övning och till vardags behöver man ju inte gör en så stor grej av det att man sitter och skriver ner allt men sättet vi fick lära oss att tänka på är verkligen användbart och (precis som med allt annat) detta kommer jag absolut genomföra på hemmaplan om jag har något att säga till om vid våra utbildnignstillfällen! Vilket jag ju, thank G har :)
En annan praktisk uppgift som vi fick prova på var att göra en 'LivsLåda' med hjälp av tidningsurklipp, sånt tycker jag alltid är svårt och speciellt när man känner lite tidspress, men frågan är om inte det svåraste var att förstå instruktionerna som till härta var på Värmländska.
Lite klipp och klistra är annars ett ganska välkommet avbrott från allt skrivande som annars förekommer på alla utbilningar och faktum är att man ju faktiskt lär sig en hel del om vilken typ av 'ledare' man är/kommer bli eller rent av kan undvika att vara/bli av att få tänka till och fundera både en och två gånger på vem man är och vad man vill!
Livet i en låda!
Slutligen då... dagen var verkligen jättebra, rolig och givande på alla sätt och vis men den här gången finns tyvärr ett litet men och det är att tanken och planen med träffen var att fördjupa oss på olika områden som vi bara berörde lite lätt förra gågnen, t.ex. hur man hanterar en grupp som av en eller annan anledning inte fungerar på ett tillfredställande sätt och det saknade jag mycket, nu känns det mer som att jag fått ytterliga en massa saker som jag vill veta mer om men som jag inte vet hur jag ska gå vidare med... ytterligare en dag kanske? ;)
Inget annat än ett lyxproblem alltså, men ändå ett litet -men- :)
Kyrkoval
För tillfället är min vallokal stängd, men så snart dom öppnar igen ska jag bege mig dit.
När kyrkovalet kommer på tal är det många som tycker att det är svårt att veta vad dom ska rösta på och jag kan inte skryta med att jag är speciellt insatt i några sakfrågor vad det gäller kyrkan.
Vad jag vet är dock vad jag har för värderingar och jag vet vilka partier som stämmer in på dem och vilka som absolut inte gör det och det får alltså bli min utgångspunkt. Jag tycker inte att man behöver göra det svårare än så.
Rösta utfrån ditt hjärta helt enkelt och har man ingen koll på vilket parti man sympatiserar mest med kanske man borde ta sig en riktig funderare över den saken.
Det här valet är ju inte på något sätt det enda och alla som röstat tidigare borde ju rimligtvis satt sig in i partierna då och för som som inte har röstat förut kanske det är läge att börja inse hur sammhället fungerar.
Är du dålig insatt? Fråga dig själv vems ansvar det är att upplysa dig... Tycker man att det ligger på politikerna att servera alla deras åsikter på ett silverfat kan jag nog tycka att man är lite väl naiv. Även det mest horribla åsikter kan nämligen lindas in i bomull!
Studieorganisatörs utbildning, dag 1
Utbildningen är uppdelad på två olika tillfällen, den här först dagen där Örebro, Västmanland och Sörmland deltog och så steg två där vi kommer få sällskap av bla. Stockholm och Gotland.
Något som jag alltid lägger lite extra fokus på när jag är på utbildningar är utformingen och vilken typ av övningar/hjälpmedel man använder sig av.
Den här gången gjorde vi presentationen på ett sätt som jag inte varit med om tidigare och som gick ut på att man, istället för att bara berätta om sig själv, fick välja ut olika bilder som man tyckte stämde överens med hur man är som person.
Dom här korten återkom vi även till i utvärderingen och även det måste jag säga var en superbra idé, detta är något som dom jag jobbar med här hemma garanterat kommer 'råka ut för'!
Just den här inledande dagen handlade till stor del om syftet med uppdraget, förväntningar från oss själva men också från övriga styrelsen och våra medlemmar.
Vi pratade även om lärmiljön och på vilket sätt vi bör lägga upp arbetet med och omkring utbildningar på hemmaplan. Dit hör ju bland annat en trivsam miljö och något att tugga på mellan föreläsningarna så man inte somnar sittandes i stolen och på det viset kommer man ju även undan allt jobb med att göra själva innehållet på kursen intressant, eller? ;)
Studieorganisatörs-rookies från Örebro
Hur vet man när det gått för långt?
En vän till mig fick ett tjejspel i present när jag var där på kalas i helgen och alla gäster blev mycket nyfikna på spelets upplägg.
Det visade sig innehålla en mängd olika frågor, min vän läser upp några och plötslig kommer följande...
Vad skulle du göra om du var man för en dag?
- Löneförhandla!
Säger jag utan minsta betänketid och till svar får jag
-Du är ju fackligt sjuk!!!
Verksamhetsplanering
För någon vecka sedan gav sig sektionens styrelse iväg för att tillsammans med övriga sektioner från länet planera nästa års verksamhet.
Tyvärr lider våran styrelse av lite manfall och av sju personer var vi endast fyra som deltog i planeringen...
Det hade dock ingen inverkan på arbetet vi gjorde och detta var den i särklass bästa planeringskonferensen som jag har deltagit i under mina år med uppdrag för sektionen!
Självklart började vi med det obligatoriska grupparbetet, denna gång med uppgiften att diskutera vad man lyckats bra med under året som gåt,t men också vad man har haft med i planeringen som inte blivit riktigt som man tänkt.
Sånna här samtal är i det närmaste nödvändiga för att vi ska kunna orka jobba vidare, vi får lite kredit för det vi gör bra, vi får rannsaka oss själva vad det gäller det som gått sämre och bäst av allt, vi får lära av andras framgångar och motgångar!
Jag och min blivande partner in crime, Kumlas nya studieorganistör!
Meningen med den här konferensen är ju som sagt att planera nästa års verksamhet och till grund för det har vi bla. resultatet från medlemmarnas planering i våras.
Som vanligt är vi ju tyvärr otroligt styrda av bristen på pengar men vi har ändå enats om ett, som vi tror, bra sätt att jobba för att kunna göra det bästa av det som är och resultatet kommer redovisas på vårat nästa medlemsmöte i November.
Styrelsen
En ny sak för i år är att vi har diskuterat ett kommande samarbete med en av våra 'grannsektioner'! Det finns många vinster att göra i och med det, man kan dela på kostnader, man får utökad 'intern' kompetens, minskad arbetsbelastning osv osv.
Det första vi vill är att genomföra en gemensam AO-dag, vilken (trots att planeringen i första hand är inför nästa år) kommer gå av stapeln redan i december i år!
Jag ser med spänning fram emot vårat samarbete och då just detta även var ett önskemål från medlemmarna känns det extra roligt att vi kan komma igång så snart.
Brainstorming inför vårt kommande sammarbete!
Tänk över det du skriver på Facebook en extra gång
Ni här väl läst om tjejen som fick sparken via Facebook? Jag kan tycka att det är lite 'skyll dig själv' över det hela, om man skriver nedlåtande saker om både sin arbetsplats och sin chef... men!
Just nu pågår flera förhandlingar mellan arbetstagare/fack och arbetsgivare i Sverige pga av saker som skrivits på just Facebook.
En av personerna som hotats med uppsägning var medlem i en grupp som gick under namet på en person bosatt i orten där hxn bor. Gruppens syfte var att medlemmarna skrev information om sina möten med personen och/eller när man sett denne etc.
Personen i fråga var inte delaktig i detta och jag kan tycka att det fruktansvärt oetiskt och omoraliskt att göra så mot någon.
Men det som lett till arbetsgivarens önskan att ge en person sparken är ett inlägg i denna grupp.
Skrivet på den privata datorn, under fritid.
Det visade sig tydligen att personen som gruppen handlar om i någon form är kund/brukare hos kommunen där den anställde jobbar och arbetgivaren anser, trots att det inte är inom den anställdes förvalting, att det är skäl för uppsägning.
Kanske går uppsägningen att förhandla bort, det kommer man inte kunna göra med varningen.
Think twice!
'Vi vill hämnas på Samhället'
Alltså, det finns säker lika många smarta, goa och roliga ungdomar i dom där gängen som det finns 'medlemmar' men det som beskriv i den här artikeln är bara crap.
Vad jag förstår är många från 18 år och uppåt.
När man är 18 år och Svensk medborgare har man rösträtt.
Det Svenska samhället styrs av demokrati och politiskt ordning, jag vill inte förekomma det som står i texten men jag tvivlar starkt på att dessa ungdomar gjorde avbrott i sina hämdsysslor för att besöka en valurna vid senaste valet.
Kom igen! Unga människor med sånt engagemang och vilja att förändra kan göra underverk i det Svenska samhället. Men tyvärr, inte genom att kasta sten på våra hjältar eller bränna bilar för vettskrämda medmänniskor.
Nedan följer en kopia av artikeln som länken hänvisar till
De fattiga ungdomarna i förorten har förklarat krig mot samhället
GÖTEBORG /UPPSALA. Nattens barn har vaknat.På Bredfjällsgatan, Hammarkullen, trängs betongfasadernas mörker bort av lågorna. Tät rök från tre personbilar. Den här natten ska förorterna brinna, den här natten ska samhället lyssna.
Oroliga grannar i tända fönster. Brandmän i gula overaller. Några hundra meter från branden, den här sena lördagskvällen, träffar vi Egget. 19-årig ledarfigur i området. Han ser upp mot himlen.
– Titta, en förortsfågel.
En polishelikopter cirkulerar över oss där vi står på Hassan-bron. Den kallas så. En av broarna över väg 190 som ringlar genom Hjällbo här i Göteborgs norra förorter. En mötesplats för traktens ungdomar. Det var från den här bron som någon kastade en sten rakt in i en brandbil häromdagen. Två brandmän skadades.
En polisbil passerar snabbt under oss, vi ser hur den svänger upp mot vårt håll medan Egget berättar att oroligheterna kan bli värre framöver. Mixgården, en av få återstående ungdomsgårdar i området, har lyckats hålla många ungdomar borta från stökigheterna. Men inte länge till.
Egget säger att han inte själv kastar sten, men han är en talesman för grupperingen bakom den senaste tidens bränder och stenkast-ningar mot poliser i området.
”De tar första bästa”
Polisbilen närmars sig. Snabbt. Är den på väg mot oss? En av Eggets vänner, en 17-åring, står några meter bort när polimän kastar sig ur bilen och griper honom intill bron. Han förs in i polisbilen.
17-åringen ansikte skymtar i baksätets mörker. Hantittar på oss.
Egget rycker på axlarna.
– Det är så här det går till.
Tio minuter senare, efter ett förhör i bilen, kommer 17-åringen ut.
– De släppte mig, jag har ju inte gjort nåt. De tar första bästa. Det är för att jag är svart. Jag känner mig förnedrad. Polisen visar ingen hänsyn, säger han innan han försvinner vidare i natten.
Fuck The Police.
Tre ord som vi stött på många gånger när vi följt ungdomar i Göteborgs förorter.
Men det här är Uppsala. Det är torsdag kväll i Uppsalaförorten Gottsunda. Här, utanför den lokala pizzerian Verona, träffar vi Darko, 21. Han visar stolt upp sin decimeterstora tatuering – tre kraftiga bokstäver inpräntade på hans kropp: FTP.
– Så mycket hatar jag polisen, säger han.
Han säger att han begått en del brott. Men att han bestämt sig för att sluta, börja ett nytt liv.
Ögonen lyser av ilska
– Då häktades jag för vapenbrott och häleri. Jag satt häktad i över tre månader trots att jag var oskyldig. Jag frikändes senare men då hade jag redan förlorat mitt jobb, ingen vill ju anställa någon som plötsligt försvinner i tre månader.
– Då skaffade jag den här tatueringen, säger Darko.
På armen har han ett ärr. Efter en polishund, säger han.
Medan vi pratar kommer de fram en efter en.
Unga män med ögon som lyser av samma ilska som i Göteborg när de pratar om polisen. Eller ”svinen”, ”horungarna”, ”fittorna” och ”grisarna” som de anställda vid Polismyndigheten i Uppsala län kallas här.
– Nu är det dags för hämnd. Nu är det krig, säger Yosef, 17.
Allt exploderade i fredags.
Det var då händelsen inträffade som fick flera av ungdomarna att börja gå ut på gatan och kasta stenar och bränna bilar. Som fick dem att börja attackera Uppsalapolisen i Gottsunda.
Darko och fyra av hans vänner säger att de bara hade varit på kiosken och köpt godis. När de kom ut omringades de av poliser.
– De sa att vi hade pekat finger åt dem och dragit ner byxorna. Men det var inte sant, säger Darko.
De berättar att poliserna slog dem med batong, att poliserna låtit hundar bita dem.
– Om jag hade fått chansen hade jag dödat hundföraren, säger Mustafa, 22.
Lämnades blodig
Ahmed, 18, säger att han såg en hund bita en av hans vänner och sparkade hunden i ansiktet.
Ahmed greps och fördes till polisstationen. Vännen, Shwan, lämnades blodig kvar.
– Det rann blod på låret, byxorna var genomblöta av blod och mina kläder var sönderrivna. Men de lämnade mig bara. Jag fick ta mig till akuten själv, säger han.
Många blev vittnen till händelsen. Ilskan växte.
De närmaste dagarna blev polisen i området attackerade med stenar, bilar brändes, rutor krossades.
– Vi har fått nog, säger Ahmed.
– Man vill göra uppror. Hämnas.
”Jag vet att det är fel”
Medan vi pratar passerar polisbilar. De kör sakta förbi, stirrar mot killarna genom rutorna.
Yosef, 17, kommer fram till oss. Blicken är mörk, rösten hård. Han säger att han är en av dem som kastar stenarna, som bränner bilarna.
– Jag vet att det jag gör är fel. Men jag gör det av en anledning. Jag kastar stenar och bränner bilar för att jag vill hämnas.
55 mil därifrån, tillbaka i Göteborg, sitter Egget i källarrum på en ungdomsgård och berättar om samma polishat. Samma förakt mot samhället. Samma hat och hopplöshet.
Varför?
Ungdomarna i Gottsunda och Göteborgs förorter tillhör de största förlorarna i den ökande fattigdomens Sverige. Den rådande krisen har slagit hårdast mot de unga. Fyra av tio som får socialbidrag är mellan 18 och 29 år.
I Göteborg är de drivande bakom stenkastningen i den åldern. Efter sig har de en svans av yngre ungdomar, barn, som är med för spänningen. De äldre är motiverade, arga, efter att ofta ha kastats ut från industrijobb i finanskrisen. Tillbaka till fattigdom. Misslyckande. Hopplöshet. Fritidsgårdarna där de brukade hänga har stängts ner. Andra kastar sten – för att få jobb. Alla ungdomar vi möter pratar om mediauppgifterna att ett bostadsbolag ska börja anställa de stökigaste ungdomarna.
Hoppet är borta
– De hade mål i livet. Nu är allt borta. De har förlorat hoppet. De har gjort allt de kan men får inget jobb, säger Eggets vän Ari Amin, 19, tidigare aktiv i ungdomsföreningen K.A.M.P, som sitter intill.
En timme senare står flera bilar i brand bara några hundra meter härifrån.
Någon kastar en sten mot en polisbil, en annan mot en spårvagn. Flera bilbränder i Angered. Rutor krossas. En dörr sprängs sönder.
Klockan har passerat midnatt och nu är det nattens barn som tagit över staden.
Claes Petersson
Jill Sjölund
Delegatmiddagen
Vad det gäller delegatmiddagen är det dock inte själv innehållet i sig som är svårt att skriva, utan jag har inväntat ett mail från min roomie för att kunna delge er det tal hon höll under middagen, men så idag hade jag fått det och äntligen är det dags att bjuda på lite bilder från den kvällen!
Genèveskolan är en utbildning med många traditioner, 'delegatmiddagen' är en av dem och innebär kort och gott att vi på skolan bjuder alla de Nordiska delegaterna på middag.
Middagen hölls under en av de veckor så vi bodde inne i Genève men festen hölls i Rolle dit vi sen flyttade för att arbeta med våra projekt under den sista veckan.
Redan under förkursen på Runö utsågs en grupp ur klassen som skulle ansvara för middagen och dom ordnade med underhållningen i form av sång och en hel del talare.
En av de första att ta till orda var Norska Trine-Lise som är Nordens representant i ILO's styrelse!
En stund senare klingade han i sitt glas och bad att få säga några ord och det visade sig att han inte alls hade 'jobbat', han skrev ett tal!
Så här följer en bild på denna underbara människa som jag fått förmånen att lära känna, samt en kopia på hennes tal, som det för övrigt inte var några som helst problem att förstå! =)
Vi alle fra Geneve Skolan vil gerne takke jer, - delegerede
for alt den hjælp vi har modtaget fra jer, den seneste tid
både før, under og sikkert også efter denne konference
vi har haft nogle meget spændende dage i Geneve.
Jeg tror vi alle glæder os til at arbejde videre på konferencen
med projekterne
og bruge det i vores faglige arbejde når vi drager hjem.
I anledningen af Geneve skolens femti års fødselsdag
blev der plantet et træ ved ILO bygningen,
dette træ er desværre dødt.
Vi vil stadig minde Geneve skolans tilstedeværelse ved ILO konference i syvtisyv år, og fejer ILOs niti års fødselsdag
så derfor vil vi på fredag plante vi et magnolia træ,
det er et smukt & stærkt træ.
Vi håber dette træ vil være et symbol på den globale fagbevægelse
der har rod i ILO, - som vokser og gror
for at skabe bedre forhold for arbejdende mænd og kvinder over hele verden.
Træets tulipanblomst, blomstre som den viden eller kundstskaber
eleverne fra den Nordiske Geneve Skolan hvert år tilegner sig.
Vi er meget glade oplevelsen hernede
og vi glæder os til at dele alt den viden med vores kollegaerne
og andre der gider at hører på os når vi kommer hjem!
TAK for ordet og mange tak for rigtigt godt selskab!
Rösta 20 September!
Jag har sagt det förut och jag säger det igen... att rösta är inte bara en rättighet, det är en skyldighet och att underlåta sig att ta tillvara på den möjligheten anser jag vara i det närmaste ett hån mot alla dom som kämpat för våran skull och alla dom som än i dag riskerar sina liv för sin rätt att ha en åsikt.
Har du, liksom jag, ett röskort liggandes hemma i tryggheten betyder det att du ännu inte tagit avstånd, så tills dess... hjälp till att hindra nötter och annat pack från att sätta sig i maktposition!
